Säger du hen? är det fortfarande kontroversiellt eller har det blivit mer accepterat ännu? Jag vet inte men jag tänkte dela med mig av min relation till benämningen och hur den har förändrats för mig.

Häromdagen hade jag ett samtal med min svärmor om ordet hen. Det fick mig att fundera på ordet och vår relation till det. För er som redan läst min blogg känner kanske till att jag skriver hen i mina texter istället för han/hon. Ibland använder jag de benämningarna också men någonstans i varje text hittar ni nog också ordet hen. Om det är så att ordet är något som ni reagerat på, positivt eller negativt, så tänkte jag skriva lite om det. Jag hoppas ni får en känsla kring varför just jag använder det i mina texter.

Ordet hen, enligt Wikipedia så föreslogs ordet redan år 1966. 2009 kom ordet med i Nationalencyklopedin, 2013 användes det för första gången i Sveriges riksdag och 2015 kom det med i Svenska Akademins ordlista. Ordet har debatterats till och från under 2000-talet men numera har debatten lagt sig sedan ordet blev accepterat i Svenska akademins ordlista.

För ett par år sedan hade jag svårt för ordet, hen. När det användes, varken det var i tal eller skrift så märkte jag att det störde mig lite. Säger du hen?

Jag kom liksom av mig i det flödet av lyssnande och läsande när det ordet dök upp. Jag förstod inte riktigt syftet och innebörden och varför det var tvunget att ha det här ordet. Vi hade ju redan han och hon som räckte gott och väl. Sedan blev jag förälder!

Det var ju såklart inte bara att jag blev förälder som påverkade min relation med ordet. Vad som hände var att jag gick med i olika föräldraforum, började läsa en mängd böcker om kommunikation, coaching, anknytning, barns utveckling, livsfilosofi. Jag började reflektera……inte bara över ordet hen utan över det mesta faktiskt.

Då och då i föräldraforumen dök frågan upp från olika personer. ”Varför används ordet hen av flera inne i trådarna?”. Svaren blev många och olika. Det som först fastnade hos mig var att i skriven text blir ordet bättre.

När frågor ställs av föräldrar i forum tenderar svaren att skilja sig åt beroende på barnets könstillhörighet. Använder man istället ordet hen i inläggets frågeställning så ”tvingas” de som svarar att tänka utifrån ett mänskligt generellt råd på frågan istället för att svara utifrån könet på barnet.

När jag funderade på det  så både märkte och kände jag att det ligger mycket sanning i det. Det här vill jag ta fasta på i mina texter. Jag vill inte avköna någon men jag vill inte heller generalisera något av könen. Sedan är det av enkelhet också. Det går snabbare och lättare att skriva hen än att skriva han/hon varje gång. Ordet är vedertaget och kommer stanna. Då kan jag lika gärna använda det så kanske ännu fler vänjer sig och ser det positiva som ordet faktiskt bär med sig.

Så om du känner en negativitet till ordet så som jag gjorde för ett par år sedan? Tänk istället att det handlar om en ovana för dig i att höra ordet. Desto mer du läser och hör det desto mer accepterat kommer det kännas. Desto mer du funderar kring det positiva som det för med sig desto mer ok kommer det bli för dig. På de åren som jag varit förälder måste jag nog ändå säga att frågan kring ordet har blivit mer ovanligt men då refererar jag också till specifika grupper, och är också medveten om att grupperna består av samma generation som mig själv. Så är ordet fortfarande kontroversiellt? Kanske inte.

Föräldrar träffar andra föräldrar på exempelvis öppna förskolan eller ute på lekplatser.  

Samtalet börjar, och relativt snabbt så kommer frågan om barnets kön- Vad heter hon (utan att veta om det är en hon)? Är det en pojke eller flicka?

Jag vet inte riktigt varför detta blir så givet inom de första 5 minuterna av ett samtal att vilja få svar på men det är värt för oss alla att fundera på. Där blir vi påminda om hur hårt könsindelning sitter i oss. I dessa sammanhang kan ordet hen vara ett bra alternativ eller varför inte gå rakt på sak istället:

Vad heter ditt barn?

Allt gott

Gunilla, Föräldracoach

Vill du komma i kontakt med mig följ länken.

Dela: